SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bo`hag substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en bo|­hag·etupp­sättningen av lösa före­mål och redskap i ett hem dvs. möbler, prydnads­föremål, säng­kläder, hus­geråd etc. heminr.JFRcohyponymlösörecohyponymmobilier de fick sitt ny­inköpta bohag förstört av brandenhela bohaget rymdes i ett flytt­lasssedan mitten av 1400-taletKonung Christoffers Landslagfornsv. bohagh, till 2bo och hagha ’ordna; in­rätta’; jfr behaga