tryckår: 2009
bo`hag
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
bo|hag·et●uppsättningen av lösa föremål och redskap i ett hem
dvs. möbler, prydnadsföremål, sängkläder, husgeråd etc.
heminr.JFRcohyponymlösörecohyponymmobilier
de fick sitt nyinköpta bohag förstört av brandenhela bohaget rymdes i ett flyttlasssedan mitten av 1400-taletKonung Christoffers Landslagfornsv. bohagh, till 2bo och hagha ’ordna; inrätta’; jfr behaga
