publicerad: 2021  
bomb bomben bomber
substantiv
[båm´b]
● an­ordning som består av spräng­laddning med tänd­medel och är av­sedd att döda eller skada särsk. om så­dan an­ordning av­sedd att fällas från flyg­plan, i strömlinje­formad behållare med styrf­enor, men äv. all­männare
JFR granat 1
bombflyg; bombmål; atombomb; brandbomb; sjunkbomb; splitterbomb
en tickande bomb; en tids­inställd bomb; bomben exploderade; planen fällde sina bomber från en mils höjd; många hus hade än­nu skador efter bomber
○ äv. om mer el. mindre hemma­gjord an­ordning som an­vänds vid attentat etc.
bensinbomb; brevbomb
en bomb hade placerats utan­för puben
○ ibland (förr) om primitiv hand­granat, artilleriprojektil etc.
mörsarbomb
○ äv. bildligt
nyhetsbomb
○ spec. äv. med ton­vikt på inne­hållet
fettbomb; kaloribomb; kolhydratbomb; sockerbomb; vitaminbomb
slå ner som en bomb se slå ner
belagt sedan 1675; av ita. bomba med samma betydelse; nära besläktat med medeltidslat. bom´bus 'larm'; urspr. ljud­härmande; jfr ur­sprung till 1bom 6