publicerad: 2021  
bomma bommade bommat
verb
bomm`a
1 vanligen med partikel, sär­skiltför, igen, till nog­grant till­sluta byggnad, lägenhet etc., vanligen för längre tid
bomning; igenbommad
någon bommar (för/igen/till) (något)
någon bommar (för) (något)
någon bommar (igen) (något)
någon bommar (till) (något)
bomma till stugan
belagt sedan ca 1730; till 1bom 1
2 träffa fel i skytte men äv. i boll­spel etc.
JFR missa
någon bommar (på något) någon bommar (något)
han bommade grovt på älgen
○ äv. med an­givet mål miss­lyckas med att träffa
han skjuter så dåligt att han skulle bomma en ladugårds­vägg på tio meters håll
○ äv. bildligt med av­seende på fråga eller dylikt ge fel­aktigt svar på
den första frågan bommade han
belagt sedan 1832; till 1bom 6
3 vinda (varp) kring varp­bom vid vävning
SE 1bom 4
bomning
någon bommar (något)
belagt sedan 1762; till 1bom 4
4 var­dagligt låna pengar, ofta av när­stående person
SYN. vigga
någon bommar belopp (av någon)
hon bommade en hundring av kompisen
○ äv. var­dagligt tigga
bomma en cigarrett
belagt sedan 1934; trol. till engelska bummer 'dag­drivare; luffare'
bommabommande
bomma ut