SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bon`dgård substantiv ~en ~ar bond|­gård·enbyggnader och an­dra an­läggningar som ägs eller an­vänds av en bonde som bo­stad och bas för lant­bruket jordbr.rum.JFRcohyponymgård 1cohyponymtorp en kring­byggd bondgårdbondgårdar med vita bonings­hus och röda ladu­gårdarförr låg bondgårdarna samlade längs en by­gatade hyrde in sig på en bondgård under sommarenäv. om mot­svarande jord­egendomsedan 1499Stockholms stads tänkeböckerfornsv. bonda gardher