publicerad: 2021  
bonitet boniteten boniteter
bon·itet·en
substantiv
bonite´t
grad av avkastnings­förmåga hos någon natur­resurs
bonitetsklass
bördig skogsmark har hög bonitet
belagt sedan 1833; av tyska Bonität med samma betydelse; till lat. bon´itas 'godhet', till bon´us 'god'