SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bran`dkår substantiv ~en ~er brand|­kår·enmanskap som är organiserat och ut­bildat för eld­släckning på yrkesmässig el. fri­villig basis nu­mera ej officiell beteckning, ersatt av ”räddningstjänst”admin.samh.JFRcohyponymbrandstyrka larma brandkårenbrand­män från tre brandkårer bekämpade eldensedan 1824