publicerad: 2021  
brottning brottningen brottningar
brott·ning·en
substantiv
[bråt`-]
tve­kamp där de kämpande med grepp och kast försöker få ner var­andra utan att slå
JFR boxning
brottningsgrepp
brottning (med någon/något)
brottning (med någon)
brottning (med något)
de råkade i vild brottning
sär­skilt som idrotts­gren med vissa in­skränkningar i fråga om grepp och kast
brottningsdomare; fribrottning
Sverige fick ett par medaljer i brottning
äv. bildligt själslig kamp
NN:s livs­långa brottning med de eviga frågorna
grekisk-romersk brottning brottning med grepp tillåtna bara ovan­för höften
belagt sedan 1884; 1926 i bildlig bemärkelse