publicerad: 2021  
buffel buffeln bufflar
buffl·ar
substantiv
buff´el
● typ av kraftigt ox­djur med stora horn och mycket gles fäll i Afrika och Sydasien hållet som drag­djur el. för kött- och mjölkproduktion
buffelhjord; buffelhud; vattenbuffel
○ äv. om amerikansk bison
buffeln ut­rotades nästan av de vita
○ äv. bildligt okänslig och klumpig person
hennes chef var en riktig buffel
belagt sedan början av 1500-talet (Ett forn-svenskt legendarium); fornsvenska böffel; via franska av ita. bufalo med samma betydelse; till lat. bu´balus med samma betydelse; av grek. bou´balos 'antilop', trol. till bou´s 'oxe'; jfr ur­sprung till ko