SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
buff´ert substantiv ~en ~ar buff·ert·enfjädrande an­ordning på ände av (järnvägs)fordon, av­sedd att mildra stötar kem.tekn.buffertfjäderfjäderbuffertlokets buffertaräv. bildligtföre­teelse som mildrar effekten av o­gynnsam yttre på­verkan buffertlagerbuffertstatbuffertzonmed en ekonomisk buffert är du väl för­beredd om det o­förutsedda in­träffaräv. om ngt som o­avsiktligt fungerar på detta sättde små före­tagen fungerar ofta som buffertar vid konjunktur­växlingaräv. om till­fälligt minnes­utrymme i data­maskin som an­vänds för att und­vika över­belastning e.d.äv. (i sammansättn.) om lösning vars surhets­grad ändras o­betydligt vid syra- el. bastillsatsbuffertlösningen buffert (på BELOPP), en buffert (mellan ngra), en buffert (mot ngt)sedan 1860av eng. buffer med samma betydelse, till buff ’stöt; slag’; jfr 1buffa