SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

burgare [bur`j-] substantiv ~n äv. vard. burgarn, plur. ~, best. plur. burgarna burg·ar·en●ham­burgare vard.kokk.○äv. om mat­rätt som på­minner om el. serveras som ham­burgarevanligen i sammansättn. fiskburgareostburgarestekburgaresedan 1972till hamburgare

SO

Alfabetisk lista

  bura in verb
  burbrev subst
  burdus adj
  -buren adj
  burfågel subst
  burgare subst
  burgen adj
  burgunder subst
  burgundisk adj
  burhöna subst
  burhöns subst

  Till   alla ordböcker