SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
by`alag substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en bya|­lag·etsamman­slutning av alla jord­ägare i en by för beslut o.d. i gemensamma frågor mest histor.admin.samh.JFRcohyponymbystämma byalaget samman­kallades med bud­kavlenu­mera äv.samman­slutning av de boende i ett grannskap för gemensamt agerande, särsk. i frågor som rör när­miljön byalaget protesterade mot dragningen av motor­vägensedan 1443tingsbevis utfärdat av lagmansdomhavande Hannes Diæken i Ångermanland (Skandinavien under unionstiden)fornsv. byalagh