SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
by`amål substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en bya|­mål·et(viss) jordareal som upp­delningen av jorden i en by baserades på histor.samh.(på) byamålsedan 1318öppet brev utfärdat av Ingegerd Svantepolksdotter med gåvor till Linköpings domkyrka (Svenskt Diplomatarium)fornsv. byamal; till by och fornsv. mal ’upp­mätt jord­stycke’