publicerad: 2021  
cenakel cenaklet, plural cenakel el. cenakler, bestämd plural cenaklen el. cenaklerna
cen·akl·et
substantiv
cena´kel
● ofta ironiskt väl samman­hållet, slutet sällskap vanligen med intellektuell in­riktning; gärna för in­bördes beundran
cenakelatmosfär
ett cenakel av unga skön­andar
belagt sedan 1880; av lat. cena´culum 'mat­sal; vindsrum'