publicerad: 2021  
chamotte chamotten
substantiv
[-åt´]
(pulver av) bränd, eld­fast lera
chamottetegel
äv. eld­fast gods
belagt sedan 1863; av tyska Schamotti med samma betydelse; till sc(i)armotti, italienska gäst­arbetares form för tyska Scherbe 'skärva'