SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
cocoona [koko`naäv.koko´na] verb ~de ~t cocoon·arha det mysigt och hem­trevligt i en trängre krets t.ex. familjen el. den närmaste vän­kretsen; ofta med tanke på livs­stil med denna in­riktning och på lämplig möblering sociol.hon låg och cocoonade med bäbisencocoonasedan 1992efter eng. cocoon med samma betydelse, till cocoon ’kokong’ Subst.:vbid1-873454cocoonande, vbid2-873454cocooning