tryckår: 2009
cocoona
[koko`naäv.koko´na]
verb ~de ~t
cocoon·ar●ha det mysigt och hemtrevligt i en trängre krets
t.ex. familjen el. den närmaste vänkretsen; ofta med tanke på livsstil med denna inriktning och på lämplig möblering
sociol.hon låg och cocoonade med bäbisencocoonasedan 1992efter eng. cocoon med samma betydelse, till cocoon ’kokong’
Subst.:vbid1-873454cocoonande,
vbid2-873454cocooning

