SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
cred´ el. kreddkredd substantiv, ingen böjning, n-genus tro­värdighet vard.allmän värderingmånga börs­analytiker tappade cred när it-bubblan sprackofta äv.(ut­tryck för) upp­skattning han fick cred i teater­världen för sina äktenskaps­dramersedan 1994av eng. cred med samma betydelse, kortord för credibility