SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
dö u´t verb dog dött, pres. dör upp­höra att existera som art, släkt e.d. zool.rödingen i sjön höll på att dö utätten dog ut på 1800-taletäv. bildligtmånga gamla seder tycks dö utdö utsedan 1447Vadstena klosters Jordebokfornsv. döia ut Subst.:utdöende