SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1daca´po äv. da ca´poda ca´po adverb da·capoän­nu en gång särsk. som till­rop från publik för att få en artist att upp­repa sitt nummer musiksedan ca 1755av ita. da capo med samma betydelse, eg. ’från huvudet’, till capo ’huvud’
2daca´po substantiv ~t ~n da·capo·naom­tagning av nummer o.d.; spec. av (del av) musik­stycke musikäv. bildligtupp­repning cup­finalen blev ett dacapo på före­gående års final: samma lag och samma resultatdacapo (av/på ngt)sedan 1862se 1dacapo