publicerad: 2021  
dager dagern dagrar
dag·rar
substantiv
da´ger
● (naturligt) ljus som inte ut­görs av direkt sol­strålning gärna sparsamt el. skiftande
det var full dager; rummets skumma dager; den vackra dagern efter sol­nedgången
○ äv. om mot­svarande åter­givning i bild
tavlans skuggor och dagrar
○ äv. bildligt, spec. i ut­tryck för det in­tryck något gör
han försöker all­tid fram­ställa sina menings­motståndare i en tvivel­aktig dager; när man läser den tidigare stats­ministerns dag­böcker kommer hans agerande i en ny dager
○ spec. äv. i ett ut­tryck för att något blir (all­mänt) känt
de interna stridigheterna kom i öppen dager
belagt sedan ca 1500 (Sex ekonomiska traktater); fornsvenska dagher, se ur­sprung till dag