SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
de`la verb ~de ~t, perf. part. ~d i ett uttr. äv. delt del·ar1ibl. med partikel, särsk.in åstad­komma delar av ngn helhet (konkret el. abstrakt) mat.sesedel 1 JFRcohyponymuppdela dela apelsinen i två halvorån delar staden i två delarPolen delades av de tre an­gränsande stor­makternafrågan delar partiet i två lägerspec.låta var och en (i viss grupp) få sin del av ngt värde dela vin­sten på femspec. äv.dividera dela 14 med 7 så får du 2dela på ngt, dela (in) ngt (i ngra), dela TAL (med TAL)råda delade meningar om ngtsemening 1 styckevis och deltsestyckevis 2 sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. dela, äldst ’tvista’; till del; jfr delo 2gemensamt ut­nyttja eller vara part i ngt dela rumde delar på en lågstadielärartjänstde har delat ljuvt och lett i 50 årspec. i sport­sammanhang e.d.han delade fjärde­platsen med en amerikanen delad första­platspå sjunde varvet gick hon upp i delad ledningäv. bildligt i ut­tryck för att ngn har samma upp­fattning som ngn annanjag delar din å­sikthan delar alla hennes intressenspec. äv. i fråga om an­svarde delar (på) vårdnaden av barnendelad vårdnaddela ngt (med ngn), dela på ngt (med ngn)delad glädje är dubbel glädjeseglädje sedan förra hälften av 1300-taletUplands-LagenSubst.:vbid1-133508delande, delning