tryckår: 2009
de`la
verb ~de ~t, perf. part. ~d i ett uttr. äv. delt
del·ar1ibl. med partikel, särsk.in
åstadkomma delar av
ngn helhet (konkret el. abstrakt)
mat.sesedel 1
JFRcohyponymuppdela
dela apelsinen i två halvorån delar staden i två delarPolen delades av de tre angränsande stormakternafrågan delar partiet i två läger○spec.låta var och en (i viss grupp) få sin del av
ngt värde
dela vinsten på fem○spec. äv.dividera
dela 14 med 7 så får du 2dela på ngt, dela (in) ngt (i ngra), dela TAL (med TAL)råda delade meningar om ngtsemening 1
styckevis och deltsestyckevis 2
sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. dela, äldst ’tvista’; till del; jfr delo
2gemensamt utnyttja eller vara part i
ngt
dela rumde delar på en lågstadielärartjänstde har delat ljuvt och lett i 50 år○spec. i sportsammanhang e.d.han delade fjärdeplatsen med en amerikanen delad förstaplatspå sjunde varvet gick hon upp i delad ledning○äv. bildligt i uttryck för att ngn har samma uppfattning som ngn annanjag delar din åsikthan delar alla hennes intressen○spec. äv. i fråga om ansvarde delar (på) vårdnaden av barnendelad vårdnaddela ngt (med ngn), dela på ngt (med ngn)delad glädje är dubbel glädjeseglädje
sedan förra hälften av 1300-taletUplands-LagenSubst.:vbid1-133508delande,
delning
