SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
despera´t adjektiv, neutr. ~ de·sper·at1som känner desperation admin.psykol.JFRcohyponymförtvivlad 1 ut­fattiga, desperata människor ser ingen annan ut­väg än att stjälarymlingen tros vara beväpnad och desperatäv. om handling o.d.ett desperat mot­anfallsedan 1691av lat. despera´tus ’förtvivlad’, till spe´s ’hopp’ 2som orsakar desperation psykol.JFRcohyponymförtvivlad 2 situationen i katastrof­området var desperatsedan 1638