publicerad: 2021  
disjunkt neutrum disjunkt, bestämd form och plural disjunkta
dis·junkt
adjektiv
disjunk´t
● helt åt­skild
○ spec. om mängder som saknar gemensamma element
mängden av jämna tal och mängden av udda tal är disjunkta
○ spec. äv. biologi som präglas av geografisk upp­delning utan förbindelse mellan delarna
en djurart med disjunkt ut­bredning
belagt sedan 1806; av lat. disjun´ctus med samma betydelse, till dis´- 'isär' och jung´ere 'förena'; jfr ur­sprung till adjunkt