SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
do`ning substantiv ~en ~ar don·ing·envanligen plur. don vanligen in­gående i upp­sättning före­mål för visst ända­mål ngt vard.verkt.JFRcohyponymgrej 1cohyponymredskapcohyponymverktyg för en fjäll­tur behövs rejäla doningarsedan ca 1730till 1don