SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
do`pning substantiv ~en dop·ning·en1an­vändning av (central)stimulerande medel för att höja prestations­förmågan vanligen hos idrottare el. tävlingsdjur; nu­mera genom­gående förbjudet med.sport.tekn.dopningsmedelåka fast för dopningtestas positivt för dopninghon riskerar två års av­stängning för dopningdopning (av ngn) (med ngt)sedan 1950-taletse doping 2till­sättning av störämne till kristall för att ge den önskad lednings­förmåga fys.dopning (av ngt) (med ngt)sedan 1977Abstrakta substantiv skapas ofta av verb med hjälp av suffixet -ning, t.ex. (simma –) simning, (skjuta –) skjutning. Bara i nödfall, när det annars skulle bli för stora uttalssvårigheter, används -ing, t.ex. (tävla –) tävling.   Samma regel bör också principiellt gälla beträffande engelska lånord. Dopning, mobbning och rankning passar bättre in i det svenska systemet än doping, mobbing och ranking. När det gäller dop(n)ing och rank(n)ing har det dock visat sig svårt att övertyga dem som mest använder orden (skribenter med anknytning till idrottsvärlden) om att den ”svenska” formen är bättre. Det har en naturlig förklaring: doping och ranking lånades in långt innan verben dopa och ranka fanns i svenskan. Sammansättningar som dopingpreparat och rankinglista bildades. Om man genom många års användning vant sig vid de ursprungliga formerna, alltså doping, ranking med sammansättningar, kan det vara svårt att ändra sig. Därför tas både doping och dopning, liksom ranking och rankning, upp i den här ordboken.