tryckår: 2009
drö`sa
verb ~de el. dröste, ~t el. dröst
drös·ar●falla tätt och okontrollerat
vanligen i rikliga mängder
NollJFRcohyponymdråsa
barren dröste från grenarna○äv.falla
han dröste i diket○äv. försvagatdrälla
hon har gått hemma och drösat hela dandrösa (ngnstans)sedan 1895sv. dial. drösa; jfr no. drysja, da. drysse ’falla tätt’; besl. med dråsa
Subst.:vbid1-138576drösande
