publicerad: 2021  
dressera dresserade dresserat
verb
dresse´ra
● metodiskt öva in (viss färdighet) hos djur
JFR träna 2, öva 2
dressör
någon dresserar djur (till något/att+verb)
någon dresserar djur (till något)
någon dresserar djur (till att+verb)
någon dresserar djur (att+verb)
dresserade möss; han har dresserat sin hund att räcka vacker tass
○ äv. bildligt och skämtsamt öva in själ­lös disciplin hos
någon dresserar någon (till något/att+verb)
någon dresserar någon (till något)
någon dresserar någon (till att+verb)
någon dresserar någon (att+verb)
dressera barnen till disciplin; han dresserade barnen att äta med bestick; de hårt dresserade eleverna skötte serveringen perfekt
belagt sedan 1733; av franska dresser med samma betydelse, eg. 'räta, göra rak'; till lat. direc´tus 'riktad fram­åt'; jfr ur­sprung till adress, direkt
dresseradresserande, dressering, dressyr