SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
drull`e substantiv ~n drullar drull·enpojke eller man som bär sig o­hyfsat och vårds­löst åt ofta o­medvetet vard.psykol.yrk.JFRcohyponymdrummelcohyponymknöl 2cohyponymdrufs bildrullesedan 1844till drul