tryckår: 2009
e`genhet
substantiv ~en ~er
egen·het·en●företeelse som utgör en avvikelse från det vanliga eller normala
särsk. i en persons karaktär
psykol.JFRcohyponymegendomlighet
han hade en egenhet när han skrev: han satte aldrig ut punkten egenhet för Sverige är det höga skattetrycketsedan 1790
