publicerad: 2021  
ekologi ekologin
eko·login
substantiv
[-gi´]
● vetenskapen om de levande organismerna i förhållande till sin om­givning dvs. både till terräng, neder­börd, temperatur m.m. och till andra organismer i miljön; ur­sprungligen en gren av biologin
ekologisk; ekologism; humanekologi; marinekologi; skogsekologi; växtekologi
ett centrum för grön teknik och tillämpad ekologi
○ ofta äv. ekologiska förhållanden
barr­skogs­landskapets ekologi; fjällens ekologi
belagt sedan 1904; modern bildn. till grek. oi´kos 'hus; boning' och log´os '(en) lära'