SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
e`lakhet substantiv ~en ~er elak·het·endet att vara elak psykol.JFRcohyponymgemenhetcohyponymondskacohyponymillvilja hans ut­studerade elakhethon började tala om hans förflutna av ren elakhetäv. om elak handling el. elakt yttranderecensionen inne­höll åt­skilliga elakheterelakhet (mot ngn), en elakhet (om ngn/ngt/SATS)sedan 1749