SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
e`nbyggare substantiv ~n äv. vard. enbyggarn, plur. ~, best. plur. enbyggarna en|­bygg·ar·enväxt med han- och hon­blommor på samma individ bot.SYN.synonymsambyggare JFRcohyponymtvåbyggarecohyponymmångbyggare sedan 1881