SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
en`sak substantiv, ingen böjning, n-genus en|­sakprivat an­gelägenhet som inte an­går ngn annan komm.JFRcohyponymaffär 4cohyponymsak 4cohyponymhjärtesak hon tyckte att det var hennes ensak vem hon gick ut med på kvällarnavara den resandes ensak vara veder­börandes privata an­gelägenhetatt an­vända cykel­hjälm är i många länder den resandes en­sak sedan 1278förläningsbrev utfärdat av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)fornsv. en­sak; till 1en och sak