SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
epifani´ substantiv ~n ~er epi·fani·er(plötslig) gudomlig uppenbarelse särsk. om Guds uppenbarelse i el. genom sin son Kristus relig.JFRcohyponymepifania äv. in­om estetik och litteratur­vetenskap(plötsligt) blott­läggande av tingens innersta hemlighet som ger den mest triviala el. förvirrande detalj mening och inne­håll James Joyce sökte i epifanin nycklar till det kaotiska livets inre meningsedan 1935av grek. epiphan´eia ’uppenbarelse’