SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
epikuris´m substantiv ~en epikur·ism·enen filosofisk lära vars grund­tanke är att upp­levelsen av förfinade, mått­fulla njutningar är livets mål fil.JFRcohyponymesteticismcohyponymnjutningsfilosoficohyponymhedonism äv. om så­dant sätt att leva el. om njutnings­lystnad i all­mänhethänge sig åt epikurismensedan 1784