publicerad: 2021  
ersättning ersättningen ersättningar
er·sätt·ning·en
substantiv
[e`r-] el. [ä`r-]
1 värde eller tjänst som ges som gott­görelse eller betalning för liden skada, ut­rättat arbete eller dylikt; ofta om pengar
JFR betalning, gottgörelse, kompensation, vederlag 1
ersättningsskyldig; arbetslöshetsersättning; reseersättning; sjukersättning; övertidsersättning
ersättning (till någon/något) (för något/att+verb/sats)
ersättning (till någon) (för något)
ersättning (till någon) (för sats)
ersättning (till någon) (för att+verb)
ersättning (till något) (för något)
ersättning (till något) (för sats)
ersättning (till något) (för att+verb)
en ersättning (med/på belopp)
en ersättning (med belopp)
en ersättning (på belopp)
yrka ersättning; hur mycket vill du ha i ersättning?; normer för ersättning till dem som reser i tjänsten
belagt sedan 1687
2 något som an­vänds för att er­sätta något annat
SE ersätta 2
ersättningsbuss; ersättningslägenhet; ersättningsmaterial
ersättning (för något/någon)
ersättning (för någon)
ersättning (för något)
e-post är en mager ersättning för direkta kontakter mellan människor
○ ibland äv. som kort­form modersmjölksersättning
babyn fick ersättning in­för natten
belagt sedan 1830