SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
etage [-a´] substantiv ~t [-a´∫et] el. ~n [-a´∫en], plur. ~ el. ~r [-a´∫er], best. plur. ~n [-a´∫en] el. ~rna [-a´∫erna] et·ag·etvåning(splan) arkit.de bor på tredje etagetfem­ton etage i betong ovan­på en botten­våning av glassedan 1703av fra. étage med samma betydelse, urspr. ’bo­stad; vistelse’; till lat. sta´re ’stå’