SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
etapp´ substantiv ~en ~er etapp·en(lämplig) del­sträcka t.ex. mellan två rast­ställen mil.sport.JFRcohyponym1sträcka 1 etappsegervandringen delades upp i tre etapperden svenske cyklisten vann en etapp i Giro d’Italiaäv. bildligt om av­gränsad del av process e.d.JFRcohyponymmoment 2 utbyggnadsetappavdrags­rätten för ränte­kostnader sänktes i etapperen etapp (av ngt)sedan 1839av fra. étape ’upplags­plats; marschsträcka’, äldre estape; av nederl. stapel ’varunederlag’; jfr stapel