SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ety´n substantiv ~et etyn·etacetylen ngt åld.ämne.sedan 1900av eng. ethyne med samma betydelse, till ethyl ’etyl’ och -yne, -ine, ändelse brukad för o­lika kemiska ämnen, bl.a. kol­väten; jfr etyl