SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
förbju´da verb förbjöd förbjudit förbjuden förbjudna, pres. förbjuder för·bjud·erbestämma att ngt inte får göras eller före­komma komm.MOTSATSantonymtillåta läkaren förbjöd henne att rökanazisterna förbjöd alla an­dra partierföräldrarna förbjöd honom att gå på festenspec. i ett retoriskt ut­tryckom det värsta skulle in­träffa, vilket Gud förbjude, ...förbjuda ngt/SATS, förbjuda ngn (att+V)sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. forbiuþa; trol. av forneng. forbeodan (eng. forbid ’förbjuda’) eller fornsaxiska forbeodan med samma betydelse Subst.:vbid1-160782förbjudande; förbud