publicerad: 2021  
förblinda förblindade förblindat
verb
förblin´da
● (till­fälligt) beröva syn­förmågan om händelse el. före­teelse
förblinda någon
de blev förblindade av röken
○ sär­skilt bildligt beröva om­dömet
fram­gångarna förblindade honom; han var förblindad av sitt hat mot fadern
belagt sedan ca 1430 (Själens tröst); fornsvenska forblinda
förblindaförblindande, förblindelse