publicerad: 2021
förbränna
förbrände förbränt, presens förbränner
verb
förbränn´a 
●
vanligen pass. el. perfekt particip
bränna upp eller bränna på ytan
JFR
2sveda
något förbränns
något är förbränt
en bit förbränd ostkaka; landskap som solen förbränt
○
spec.
omvandla eller avlägsna (ett ämne) genom att låta det förena sig med syre under stark värmeutveckling
när bensinen förbränns bildas koldioxid; alkohol förbränns ganska snabbt i kroppen
○
äv. bildligt
bryta ner psykiskt
han var förbränd av åtrå till henne
belagt sedan 1479 (Skrå-Ordningar);
fornsvenska forbränna
