SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
förordnande [´rd-] substantiv ~t ~n för·ordn·and·et1beslut om inne­hav av tjänst särsk. offentlig; permanent el. (ofta) till­fälligt arb.samh.JFRcohyponymfullmakt tillsvidareförordnandeäv. om mot­svarande dokumenthar förordnandet kommit?äv. med tanke på tjänstenhon har två veckor kvar på förordnandetförordnande (av ngn) (som/till ngn), förordnande (av ngn) (på ngt)sedan 17982administrativ före­skrift samh.förordnande (om ngt/SATS)sedan 1754