publicerad: 2021
försörja
försörjde försörjt, presens försörjer
verb
försör´ja 
●
ansvara för det fortlöpande uppehället för någon; särsk. direkt och i fråga om mat, kläder och bostad
någon försörjer någon (på något)
det är svårt att försörja en familj på en lön
○
ofta refl.
en halvtidstjänst kan ingen försörja sig på
○
äv.
fortlöpande tillföra material, energi eller dylikt
pappersindustrin måste försörjas med massa från annat håll
belagt sedan 1526;
av lågtyska vorsorgen, tyska versorgen med samma betydelse; jfr ursprung till
2sörja 2
