publicerad: 2021  
förtrogen förtroget förtrogna
för·trogen
adjektiv
förtro´gen
1 endast predikativt som har djupare kunskaper (i något)
JFR 1bekant 3
förtrogen (med något/sats)
förtrogen (med något)
förtrogen (med sats)
hon är väl förtrogen med tysk historia
belagt sedan 1822; efter tyska vertraut med samma betydelse, eg. perfekt particip av vertrauen, se ur­sprung till förtro
2 mycket väl känd
förtrogna land­märken i kustlinjen
belagt sedan 1827
3 som viss person har förtroende för
hans förtrogne vän
○ ofta substantiverat
hon var hans förtrogna
belagt sedan 1613