publicerad: 2021  
förundran bestämd form förundran, utrum
för·undr·an
substantiv
förun´dran
● förvåning som ger upp­hov till tank­fullhet
förundran (över något/att+verb/sats)
förundran (över något)
förundran (över sats)
förundran (över att+verb)
väcka förundran; falla i förundran; känna förundran; hon såg med förundran på hur barnet klickade sig fram på inter­net
belagt sedan 1679