publicerad: 2021
1vissla
visslade visslat
verb
viss`la 
●
frambringa ett högt, pipande ljud genom att blåsa luft mellan rundade och sammandragna läppar
någon visslar (något)
vissla en glad melodi; vissla efter flickor; vissla mellan tänderna
○
äv. om naturföreteelser, föremål eller dylikt som frambringar liknande ljud
något visslar
kaffepannan visslade; vinden visslade i telefontrådarna
belagt sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsordspråk);
fornsvenska hvisla; ljudhärmande
Kan du vissla, Johanna? Javisst kan jag de'.
Visa av Åke Söderblom (musik Sten Axelson), 1932
2vissla
visslan visslor
vissl·an
substantiv
viss`la
●
signalanordning som kan ge ifrån sig kraftiga visslingar på båt, tåg, fabrik etc.
ångstrålen stod rakt upp ur visslan
○
äv.
visselpipa
belagt sedan 1858
