publicerad: 2021  
facit bestämd form och plural facit, neutrum
fac·it
substantiv
fa´cit
1 vanligen obestämd form samling lösningar av problem givna som upp­gift, i lista el. bok; särsk. om lösningar på räkne­uppgifter
facit (till något)
titta i facit; han har all­tid facit upp­slaget bred­vid texten
○ äv. bildligt i ut­tryck för efter­klokhet eller dylikt
med facit i hand kan man konstatera att polis­insatsen var otillräcklig
belagt sedan 1897; 1976 i bildlig bemärkelse; av lat. fac´it 'räkneresultat', eg. 'det som ut­gör', till fac´ere 'göra'
2 resultat av viss verksamhet
facit (av något)
facit av verksamheten blev negativt; Sveriges facit i världs­mästerskapen blev två guld och ett silver
belagt sedan 1765