publicerad: 2021  
pamp pampen pampar
pamp·en
substantiv
1 något ned­sättande (makt­fullkomlig) person i inflytelse­rik ställning särsk. i politiska och fackliga samman­hang
JFR potentat, småpåve
pampvälde; fackföreningspamp; kommunalpamp; partipamp
pamparna i förbundets styrelse
belagt sedan 1782; sv. dial. pamp 'stor och grov karl'; trol. av ljudmålande urspr.
2 historiskt typ av kraftig huggvärja eller sabel
belagt sedan 1615; av lågtyska pampe med samma betydelse; av okänt urspr.