SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fjan`ta verb ~de ~t fjant·ar●vanligen med partikel, särsk.omkring, runt bete sig fjantigt och ev. in­ställsamt; ofta med sam­tidig inne­börd av rörelse psykol.barnen fjantade runt i vardags­rummetfjanta (omkring/runt) (ngnstans)sedan 1860Subst.:vbid1-150099fjantande; 2fjant, fjanteri